Tågluff a´ la lodis x3

Den kortaste trippen jag någonsin gjort till södra Sverige är nu avklarad. Uppsala var destinationen. Vi kliver på tåget och letandet efter våra platser tog sin början. Vi hann bara slå ner rumpan så inleddes äventyr nmmer 1. Den galna tysken gör entré. Han börjar genast flytta om de andra resenärernas väskor som står parkerade där den allmänna väskförvaringen är. Vi börjar fundera och kan tyda av hans frustande att han tänkte lägga sig där och sova i natt. Jag kunde se mig själv liggandes där på golvet, omringad av väskor (massvis) som förövigt lika gärna skulle kunna välta över en när som helst, och konstaterade att jag trivdes rätt bra på min sittplats i alla fall. Den galne tysken fortsatte att utbrista "Uzbekistan" i varannan mening (jag undrar om han insåg att vi lyssnade och följde varenda rörelse han gjorde?).  Hur som helst slapp vi tysken den natten - han förflyttade sig till en troligt mycket skönare liggkupé. Några mil och också stationer senare utbrister Emma "-Jag tror vi har tagit snabbtåget till Afrika!".. Och vad hon menar med det kan ni lista ut själva.
Lyckligt nog slutade kvällen faktiskt liggande, dock i fosterställning men vad gör man inte. Det var i övrigt ganska bra med tanke på att vi trodde att vi skulle få sitta upprätt heeeela natten. Men - man tar det man vill ha.
Väl framme i Uppsala blev det fix på alkisarnas toalett på stationen och det sista piffet blev i speglen på en trasig fotoautomat. Frukost dags blev det och vi styrde mot McDonalds. Där hann vi även locka håret på Mallan.. (Dom har inte gott om eluttag i Uppsala). Några timmars shopping och alldeles för många papperslappar av värde var förbrukade.
14.00 - dags för tävling! Alltid lika kul (och skönt) att sitta på sidan om vid en tävling. Bara titta och njuta. Det blev ännu några fler timmar på rumpan men det var det värt när man äntligen fick se riktig cheer live på tävling igen.
Timmar av väntan på tåget hem igen spenderades på resturang, i foajén på en biograf, drällandes på stan och på Hemköp. Med tanke på utbudet på Hemköp lockades vi till att fylla på proviantförrådet inför hemresan. Dom mest omtalade blev mina "albinobollar".. Jaa, tyyp.. Typ chokladbollar utan choklad.
Så var det dags för påstigning igen. Kaoset började direkt. Ingen i våran sittvagn satt på rätt plats vilket gjorde att ungefär alla fick flytta på sig. Vi insåg snabbt att det redan satt några på våra platser och beslutade oss ör att stå och vänta på konduktören. Detta för att vi redan insett att vi gärna tar liggvagn istället. Efter måååånga om och men kunde tre trötta flickor inta en helt egen liggkupé. Vi förblev bara vi den natten. Kan inte ens beskriva lyckan efter allt tjafs. Galet bra resa i alla fall.



You think you can beat us?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0