The store is not open, it seems..
Livet rullar på.. Annat kan det väl inte göra. Varje dag kommer med nya erfarenheter trots att sannerligen inget är särskilt revolterande. Den omvälvande förändringen väntar jag fortfarande på.
Mitt nya liv som jag fortfarande tjatar om har tagit fart även om tiden inte riktigt alltid räcker till. Trots min otroliga duktighet att hålla sig från allt vad slisk heter i flertalet veckor (och det har faktsikt gått lätt som en plätt) bröts idag den eran. Utan att tänka på det löftet till mig själv så åt jag ikväll upp "SP-karamellen" som det bjöds på.. Mitt i tuggandet av denna kommer jag på mig själv och fryser till när jag tänker: "Undra om det är choklad i mitten?". "VA!?" "CHOKLAD?!". Stina - du äter inte ens choklad just för tillfället. Vad skulle jag göra? Sittandes mitt under en produktgenomgång med flertalet andra frisörer närvarande var alternativet att rusa ut och spotta ut läckerheten inte ett alternativ. Jag fick istället tugga i mig karamellen, som förövrigt påminnde om Marianne-godisen. Det underbara var att när att den väl var svald fanns inte den trånande känslan efter mer. Det enda jag tänkte var: Det här kan jag var utan. Skönt! Keep going liksom.
As the feeling reminds me - you gave me nothing but regrets. And the knowledge to never fall in love with a feeling, aspecially not
