njaaeee...
kanske har ändrat mig lite om föregående rubrik... eller naae. det är sant, det är bara jag som är svag. efter mina tre oerhört nyttiga veckor kom ett bakslag. en vecka av onytta! åhh nej. eller jag åt inte onyttigt hela veckan, bara lite mer än vanligt... men nu, är jag stark igen. (tror du på det där själv stina?)
"hello, I'm skitttsooo".
ne nu ska jag verkligen försöka igen. mot SM och mot cyyypern! jaaa.
tyvärr kommer nog även detta inlägg vara en fortsättning på min deppiga vardag. nej, jag vill inte att nån ska tycka synd om mig. för det är inte det, det är bara jag som gör det värre än vad det är. jag har det dära "två-veckor-före-DM-humöret". vilket betyder att jag är grymt irriterad och snarstucken, not nice. dessutom är det ju faktiskt (egentligen) bara en och en halv vecka kvar! jag får magkatarr bara jag tänker på det. fyyyyyyy. men jag längtar å andra sidan, till söndag den 2/3 - vilket är lika med dagen efter. pressen nu och mitt humör är inte att leka med. förhoppningsvis går det bra på DM, då kanske det vänder. annars, ja annars... då får ni leva med mig lite sur ett tag till. sorry. men jag har faktiskt börja tro nu att det kommer att gå bra. jag litar på mina lagkamrater. att alla gör sitt yttersta just dom 2.30 minuterna som det gäller. jag vill ju banne mig fira hela natten lång! jagvilljagvilljagvilljagvilljagvilljagvilljagvill!
nu har jag även lagt ett psykologi-hemprov, en reiligionsredovisning och ett damn-samhällsprov bakom mig. SKÖNT! (och ja, jag tog mig igenom ännu en plågsam plugg-söndag). synd bara att alla kurserna inte är slut än... jag är grymt stressad. inte för att vi har mycket uppgifter (för jag vet att jag inte har rätt att klaga på det - till er som går samhälls) det är bara det att dom vi har är stora. dom liksom suger musten ur en. hallå, jag har ett liv! synd att man har vant sig vid att ha ett liv, men det är inte så konstigt med tanke på att vi gått 2,5 år och typ skrivit 2 prov under den tiden. "ja, det är faktiskt sant." (citerat från frisören på visningen jag var på i lördags. yeah, I get it!).
nåja, genrep imorrn i luleå. jösses. undra hur det ska gå. fast jag bryr mig inte så mycket om genrep egentligen - det är ju faktiskt själva tävlingen som räknas. men jag hoppas det går bra, ska bli kul att verkligen köra järnet med det här laget. jag vet ju vad vi kan, tror ajg iaf - jag vet avd vi borde kunna. egentligen är det faktiskt lite upp till bevis om vi kommer palla trycket på om 9 dagar (se imorgon). jag vill bara så gärna vinna! jag vill så gärna att alla gör allt dom kan, att alla lag sätter sina program klockrent och att vi verklgen vinner för att vi är bäst, inte för att nån annan gör ett misstag. det vore helt otroligt! den lyckan skulle inte gå att beskriva...
...det är min största dröm. in it to win it!
adjöss.
"hello, I'm skitttsooo".
ne nu ska jag verkligen försöka igen. mot SM och mot cyyypern! jaaa.
tyvärr kommer nog även detta inlägg vara en fortsättning på min deppiga vardag. nej, jag vill inte att nån ska tycka synd om mig. för det är inte det, det är bara jag som gör det värre än vad det är. jag har det dära "två-veckor-före-DM-humöret". vilket betyder att jag är grymt irriterad och snarstucken, not nice. dessutom är det ju faktiskt (egentligen) bara en och en halv vecka kvar! jag får magkatarr bara jag tänker på det. fyyyyyyy. men jag längtar å andra sidan, till söndag den 2/3 - vilket är lika med dagen efter. pressen nu och mitt humör är inte att leka med. förhoppningsvis går det bra på DM, då kanske det vänder. annars, ja annars... då får ni leva med mig lite sur ett tag till. sorry. men jag har faktiskt börja tro nu att det kommer att gå bra. jag litar på mina lagkamrater. att alla gör sitt yttersta just dom 2.30 minuterna som det gäller. jag vill ju banne mig fira hela natten lång! jagvilljagvilljagvilljagvilljagvilljagvilljagvill!
nu har jag även lagt ett psykologi-hemprov, en reiligionsredovisning och ett damn-samhällsprov bakom mig. SKÖNT! (och ja, jag tog mig igenom ännu en plågsam plugg-söndag). synd bara att alla kurserna inte är slut än... jag är grymt stressad. inte för att vi har mycket uppgifter (för jag vet att jag inte har rätt att klaga på det - till er som går samhälls) det är bara det att dom vi har är stora. dom liksom suger musten ur en. hallå, jag har ett liv! synd att man har vant sig vid att ha ett liv, men det är inte så konstigt med tanke på att vi gått 2,5 år och typ skrivit 2 prov under den tiden. "ja, det är faktiskt sant." (citerat från frisören på visningen jag var på i lördags. yeah, I get it!).
nåja, genrep imorrn i luleå. jösses. undra hur det ska gå. fast jag bryr mig inte så mycket om genrep egentligen - det är ju faktiskt själva tävlingen som räknas. men jag hoppas det går bra, ska bli kul att verkligen köra järnet med det här laget. jag vet ju vad vi kan, tror ajg iaf - jag vet avd vi borde kunna. egentligen är det faktiskt lite upp till bevis om vi kommer palla trycket på om 9 dagar (se imorgon). jag vill bara så gärna vinna! jag vill så gärna att alla gör allt dom kan, att alla lag sätter sina program klockrent och att vi verklgen vinner för att vi är bäst, inte för att nån annan gör ett misstag. det vore helt otroligt! den lyckan skulle inte gå att beskriva...
...det är min största dröm. in it to win it!
adjöss.
frukt är gott, godis är det not.
så har jag slagit mig ner här än en gång, en vecka senare, en pluggsöndag till. jag kännde att jag behövde ett avbrott i pluggandet. (dock måste jag erkänna att denna pluggsöndag mest har bestått at avbrott). visserligen har jag väl inget vettigt att komma med denna gången heller. jag vill nog mest beklaga mig över mitt, som det känns just nu, rätt ruttna liv. upplyftande, eller hur? stundtals anländer ljusglimtarna som en blixt från klar himmel, tur är väl det. men de kunde ju gärna få komma lite oftare...
skolan är lika tröttsam som vanligt. jag tror fler studenter-08 håller med (snälla, snälla, snälla!). tänk att sista terminen ska kännas så outhärdlig. nåja jag tror hur som helst att det i slutändan kommer att svischa till, endast 115,5 dagar kvar. dock måste jag nog säga att det känns oändligt långt bort.
12 år i skolan, vad hände?
nog om skolan, man blir liksom ännu mer deprimerad.
träning igår, träning imorrn och på tisdag och troligt på onsdag, träning på torsdag och träning på lördag, kanske på söndag. jag blir trött bara jag tänker på det. fast eller, det är ju faktiskt det som ger mest ljusglimtar även om träningen också har sina mörka sidor. jag hoppas bara att DM och SM går som jag vill, då skulle allt kännas så mycket lättare! ingen kan ens förstå hur mycket jag vill. ibland finns det nackdelar med lagsporter, det är 17 andra som också ska vilja samma sak. dock hade det samtidigt varit grymt trist utan dom.
jag är velig, jag vet.
träning och skola är typ det ändå som händer i mitt liv just nu, därför har jag inte mycket annat att rensa ur min hjärna. var på myskväll hos elin i fredags iaf. det var trevligt. massa brudar, härliga sådana. vi får inte vänta för länge till nästa gång! dock fick jag den kvällen en pricki protokollet. jag bröt mina nyttighetsveckor! inte för att jag har sagt hur länge jag ska hålla på, men iaf. 3 veckor utan slisk och snask, och hos elin insåg jag att jag kan hålla mig ifrån det ännu längre. det var fan inte gott. det är bara nått himla beroende som satt sig på hjärnan som säger att slisk och godis och chips och sånt är gott. visst kan man äta det ibland, det förnekar jag inte. men jag är då inte beroende längre, det känns grymt bra! I'm proud.
ät frukt!
adjöken.
skolan är lika tröttsam som vanligt. jag tror fler studenter-08 håller med (snälla, snälla, snälla!). tänk att sista terminen ska kännas så outhärdlig. nåja jag tror hur som helst att det i slutändan kommer att svischa till, endast 115,5 dagar kvar. dock måste jag nog säga att det känns oändligt långt bort.
12 år i skolan, vad hände?
nog om skolan, man blir liksom ännu mer deprimerad.
träning igår, träning imorrn och på tisdag och troligt på onsdag, träning på torsdag och träning på lördag, kanske på söndag. jag blir trött bara jag tänker på det. fast eller, det är ju faktiskt det som ger mest ljusglimtar även om träningen också har sina mörka sidor. jag hoppas bara att DM och SM går som jag vill, då skulle allt kännas så mycket lättare! ingen kan ens förstå hur mycket jag vill. ibland finns det nackdelar med lagsporter, det är 17 andra som också ska vilja samma sak. dock hade det samtidigt varit grymt trist utan dom.
jag är velig, jag vet.
träning och skola är typ det ändå som händer i mitt liv just nu, därför har jag inte mycket annat att rensa ur min hjärna. var på myskväll hos elin i fredags iaf. det var trevligt. massa brudar, härliga sådana. vi får inte vänta för länge till nästa gång! dock fick jag den kvällen en pricki protokollet. jag bröt mina nyttighetsveckor! inte för att jag har sagt hur länge jag ska hålla på, men iaf. 3 veckor utan slisk och snask, och hos elin insåg jag att jag kan hålla mig ifrån det ännu längre. det var fan inte gott. det är bara nått himla beroende som satt sig på hjärnan som säger att slisk och godis och chips och sånt är gott. visst kan man äta det ibland, det förnekar jag inte. men jag är då inte beroende längre, det känns grymt bra! I'm proud.
ät frukt!
adjöken.
helt otroligt.
ja, då har jag också fallit dit. för inte så länge sen visste jag inte ens vad blogg var. ja menar, hur intresserad kan man egentligen vara av en annan människas liv? svar: jävligt intresserad, totalt-jätte-super-nyfiken.
inte för att jag nu med denna blogg nödvändigtvis tror att någon vill veta något om mig men bara för att jag vill vara som alla andra. jaa, ni hör. jag faller också för grupptryck.
när jag äntligen kom på den finurliga idéen att börja läsa bloggar insåg jag också hur totalt-jätte-super-nyfiken jag själv är. helt otroligt om jag ska vara ärlig. mitt liv är nog inte nog spännande.
igår var jag (enligt mig själv) grymt duktig. jag satt med ett psykologi hemprov typ heeeela dagen, och guesss what? det ska inte vara inlämnat förrän nästa måndag. världshistorien har aldrig skådat något liknande från mig, stina olsson. och kommer troligen aldrig mer att göra det heller. att jag gör något i tid är även det - helt otroligt.
(anledningen till at det tog sån tid var det faktum att våran lärare är sövande och att jag fick lära mig en halv kurs helt själv var bara för att den nedrans människan är helt jävla inkompetent). (det vara bara en parentes, men dock helt otroligt).
förövrigt är skolans alla lärare inkompetenta. det är pinsamt, pinsamt! på mina tre (okej, snart tre) år på skolan har jag haft 4 bra lärare av 15 stycken! om jag nu fått med alla men oddsen är i alla fall lika dåliga. dom bra är alltså dom jag lärt mig något av - de andra var bara bortkastad tid. helt otroligt pinsamt!
såå, nu är mitt första blogginlägg någonsin snart slut. orkar inte skriva mer nu, är inte så klok, fyndig eller poetisk som många andra. oh my, jag kommer garanterat vara less efter en vecka.
/stina.
inte för att jag nu med denna blogg nödvändigtvis tror att någon vill veta något om mig men bara för att jag vill vara som alla andra. jaa, ni hör. jag faller också för grupptryck.
när jag äntligen kom på den finurliga idéen att börja läsa bloggar insåg jag också hur totalt-jätte-super-nyfiken jag själv är. helt otroligt om jag ska vara ärlig. mitt liv är nog inte nog spännande.
igår var jag (enligt mig själv) grymt duktig. jag satt med ett psykologi hemprov typ heeeela dagen, och guesss what? det ska inte vara inlämnat förrän nästa måndag. världshistorien har aldrig skådat något liknande från mig, stina olsson. och kommer troligen aldrig mer att göra det heller. att jag gör något i tid är även det - helt otroligt.
(anledningen till at det tog sån tid var det faktum att våran lärare är sövande och att jag fick lära mig en halv kurs helt själv var bara för att den nedrans människan är helt jävla inkompetent). (det vara bara en parentes, men dock helt otroligt).
förövrigt är skolans alla lärare inkompetenta. det är pinsamt, pinsamt! på mina tre (okej, snart tre) år på skolan har jag haft 4 bra lärare av 15 stycken! om jag nu fått med alla men oddsen är i alla fall lika dåliga. dom bra är alltså dom jag lärt mig något av - de andra var bara bortkastad tid. helt otroligt pinsamt!
såå, nu är mitt första blogginlägg någonsin snart slut. orkar inte skriva mer nu, är inte så klok, fyndig eller poetisk som många andra. oh my, jag kommer garanterat vara less efter en vecka.
/stina.
